Det ska bli så skönt för barnen att få åka till skolan imorgon. Till och med Mille har längtat. Och Millan har suttit och kämpat med läxa idag som bara den för att hon är så taggad. Alltså jag kan inte smälta den gulligheten. Det är tur att det var jag som födde henne, annars hade jag nog knappast trott att hon var mitt barn. Men det gör mig så lycklig. 🥰
Jag ber till högre makter att hon får fortsätta känna så här och behålla sin arbetsmoral. Jag tror knappast att hon kommer att älska skolan för evigt. Men förhoppningsvis så får hon fortsätta tycka att det är okej.
Det underlättar ju i livet om inte skolan känns som ett straff för att man finns. 😳
Idag fick jag fingrarna ur röven och städade bort allt slipdamm i det som ska bli Millsans rum. Det var inte lite. Men nu är det lättare när jag väl är redo att börja måla. Fan vad bra det känns.
Nu börjar ögonen svida. Vad sjutton ska jag ta mig till?! Plåga mig själv på nåt sätt så jag kan hålla mig vaken ? Hur jag nu ska lyckas med det när alla andra sover 😴 eller ska jag somna och hoppas att jag får mig upp om 2.5 timmar. Jag saknar tiden då min mamma vaknade mitt i natten. Typ den här tiden. Då hade jag kunnat gå och dricka kaffe och allt skulle vara så mycket enklare. 😕
Vi förstår nog alla hur jättedåligt det kommer gå att vakna tjugo i sju om jag somnar nu. 😳
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar