Crazy
Jag börjar fasen inse att min hjärna kanske funkar lite grann i alla fall. Fick mina uppgifter rättade idag och ena blev jag godkänd på, den andra fick jag väl godkänt på. 🙂 Det är kanske min nya fina dator som har gjort mig smart. Det känns nästan så. Om inte annat är det roligare att göra alla uppgifterna på den. Den fungerar som den ska och jag tycker att det är kul att få använda den.
Jag är helt i chock. 6 uppgifter inlämnade. Ett MVG ett VG och resten godkänt och jag har inte hoppat av än. Jag trodde att jag skulle ge upp redan första veckan. Nu är ju förvisso detta vääääldigt intresse-styrt och motiverande just därför. Men det är ändå lite korvigt att behöva tänka 🤔
Jag ligger just nu i soffan. Jag har svårt att komma till ro. Senaste veckorna har jag haft lite mer ångest. Men inte riktigt så illa som det brukade vara förut. Det slår ju dock aldrig fel att det blir som värst före man ska sova… Man måste gå och lägga sig direkt om man känner sig en smula trött, för annars blir man övertrött och då är det kört.
En annan anledning till varför det är svårt att somna är att jag har sån sjuk värk i kroppen. Särskilt ländryggen. Det strålar och värker ner i benen. Denna satans kropp. Man blir så less. Man kan ju inte göra någonting utan att få ont. Och jag har ju slutat äta mina dumma värktabletter som inte funkade. Men ibland när jag har ont nu så tänker jag att dom kanske skulle ha hjälpt lite ändå.
Jag försov mig i morse. Jag hade glömt ställa väckarklockan. Och min älskade stackars son som är punktlig som fan vad det gäller att passa tider fick panik. Han bara studsade i kläderna fort som fan. Jag hörde verkligen ångesten i hans röst. Jag sa till honom att – Det är lugnt gubben. Det var ju mammas fel. Säg det till fröken. Stackaren. Jag tror aldrig att han har varit sen till skolan en enda gång faktiskt så vitt jag vet. Det gulligaste av allt är ju att han inte ens tycker om skolan särskilt mycket, men ändå är han så noga med att passa tiden. Det har han definitivt inte fått från mig. Och det är exakt raka motsatsen till storasyster som typ kanske aldrig har varit i tid. Milla är också punktlig och vill absolut inte komma sent. Men då gillar hon ju faktiskt skolan till skillnad från dom två andra.
Jag ligger här och börjar känna mig stressad 😫 hur fan ska jag få mig upp i morgon?! Det är ju nog svårt att vakna efter att ha sovit en bra natt 👀
Det är en sak jag gruvar mig för. Den dagen jag ska ut i arbete igen. Den där ångesten över att försova sig som gör att man nästan inte kan somna alls bara för att man är så rädd att man inte ska vakna i tid. Att vara så morgontrött som jag är, är ett handikapp. Jag skojar inte. Det är så sjukt jobbigt att behöva stiga upp tidigt när man typ inte är vid liv. Någon skulle kunna hoppa på mig. Slå mig med en stekpanna i huvudet. Det hjälper inte. Är jag trött så är jag. Men åt andra hållet. Har jag svårt att somna så har jag jäkligt svårt att somna.
Jag har inte varit till mamma typ två dagar på rad nu. Jag är ju helt knäpp. Men jag får sån mamma-längtan. När ska jag bli stor?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar