Any day now…
Att måla en tvättstuga gör jag ALDRIG mer. Satan i gatan vilket skitgöra. Men nu börjar det likna nåt. Jag tror inte att jag kommer orka måla golvet. Det får nog vara den där vackra gräsgröna färgen ett tag till. Det är ju i alla fall inte lika hemskt när väggarna är vita. Så nu återstår det mest bara lite små små fix och städning sen är detta helvete klart. Och det är nog bra för nu behöver jag tvätta kläder.
Jag är fullkomligt slut nu. Jag fattar inte ens att jag lever. Jag har lite ont i halsen faktiskt . Jag hoppas att jag inte håller på att bli sjuk bara. På Lördag bär det nog mest troligt av till IKEA. Celia måste ju faktiskt börja handla lite inför flytten nu. Jag vet bara inte var vi ska rymma alla grejer till hon får tillgång till lägenheten. Men det får bli ett senare bekymmer.
Idag fyller Sid och pokemon kullen 1 år. Idag kom hans testresultat för blodgruppering och det var A blod precis som vi önskade….så nu är det egentligen bara att tuta och köra om vi känner för det.
Milla hade sovkompis för första gången i Lördags. Tänk så stor hon börjar bli. Herre min. Det gick bra, om än dom somnade sent som fan. Men det kan man ju förstå. Så pirrigt och spännande. Vi har ju haft en 120s säng stående på högkant i hallen i flera veckor nu. Den som Milton hade i sitt rum innan flytten, så den drog vi in i köket och dom fick sova där. Dom tyckte att det var jätte mysigt.
Jag tycker bara så synd om Milton ibland. Jag kan se i hans ögon att han ibland önskar att han också hade fler kompisar. Milla har massor med kompisar och är med någon varje dag. Men han har inte en enda….typ. Det gör så ont i mammahjärtat. Men det finns ju inte mycket man kan göra åt saken.
Ja, det var det om det, planen är att snart kunna bjuda på en efterbild på tvättstugan 🙂 over and out.
så här känner jag mig just nu …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar